Hur Fungerar Slutartid och Bländare?

Vad betyder bländare och slutartid vid fotografering?

I vår guide förklarar vi de två viktigaste fotografiska parametrarna.

Den automatiska exponeringen av en kamera kan göra vad den vill. I slutändan handlar det om samma mål – den optimala inställningen av bländare och exponeringstid. Eftersom dessa två parametrar avgör om ett foto är för ljust, för mörkt eller korrekt exponerat.

I första avsnittet av denna fotoskola kommer vi att förklara för dig hur bländaren och slutartiden fungerar och vilka effekter de har på bilden, nästa avsnitt handlar om samspelet mellan båda parametrarna – d.v.s exponeringen.

Iris är en mekanisk anordning i linsen som låter dig kontrollera ljusflödet i det optiska systemet. När bländaren är öppen når den maximala ljusmängden som är möjlig i respektive ljussituation bildsensorn; om du stänger bländaren kommer mindre ljus till inspelningsmediet. När du ställer in bländaren, antingen på objektivets bländarring (om tillgänglig) eller på kameran, glider lamellplattor anordnade i en cirkel in i varandra och bildar en variabel bländare

Den så kallade öppna bländarmätningen gör det möjligt att med en SLR-kamera alltid se motivet med öppen bländare och att sökarbilden förblir så ljus som möjligt – bländaren stängs först strax före exponeringen (hoppande bländare).

Många SLR-kameror erbjuder dock även en stoppanordning (skärpedjupsknapp) för att göra effekten av det inställda arbetsstoppet synligt i sökaren – vilket i alla fall är fallet i livebilden på monitorn.

Så här fungerar bländaren

Iris är en del av din kameralins som du inte ser på en kompakt digitalkamera. Den avbildade linsen på en storformatskamera visar vad bländaren gör:

Linsens öppning kan varieras med de justerbara fenorna anordnade i en cirkel i strålgången – som en vattenkran som reglerar flödet. På samma sätt begränsar bländaren flödet av ljus som faller genom linsen på bildsensorn.

Det finns en internationellt standardiserad nummerserie för objektivets bländare: Serien börjar med 1. Den andra siffran är kvadratroten ur 2, avrundad till en decimal. De återstående bländarvärdena är resultatet av att de numeriska värdena fördubblas från en position till nästa utom en. Matematiskt korrekt bör bländaren egentligen anges som förhållanden (fraktioner), dvs 1:1,4 eller 1:5,6.

Vi är dock bara intresserade av detta i den mån de stigande siffrorna i raden inte signalerar en ökning av bländaren, utan snarare en minskning av den. Med varje ytterligare f-nummer till höger om 1 halveras ljusflödet: f/1.4 släpper igenom hälften så mycket ljus som f/1, f/2 en fjärdedel, f/2.8 en åttondel, f/4 en sextondel, och så vidare.

Vad är skärpedjup?

Att leka med skärpa och oskärpa är en av de starkaste stilmedlen inom fotografi: det antyder rumsligt djup och drar blickarna till det väsentliga. Skärpedjup är området längs den optiska axeln där djupet på ett motiv är mer eller mindre skarpt.

Ett foto är bara riktigt ”skarpt” på den så kallade objekt- eller inställningsnivån, som löper parallellt med inspelningsnivån (bildsensor). Varje objektpunkt framför eller bakom visas inte som en punkt, utan som en liten skiva (förvirringscirkel). När bländaren minskar blir också oskärpa cirklarna mindre, så att det område av motivet som uppfattas som skarpt expanderar. Det motsatta händer när bländaren öppnas.

Hur använder du slutartider?

Medan bländaren styr mängden ljus som når bildsensorn, styr exponeringen eller slutartiden hur länge sensorn exponeras för ljuset. Det är slutarmekanismen i kameran som står för detta – vanligtvis en brännviddsplansslutare i SLR-modeller och spegellösa systemkameror.

Fokalplansslutaren styrs vanligtvis elektroniskt och möjliggör korta exponeringstider på upp till 1/8000 s. Elektroniken reglerar vanligtvis långa exponeringstider på upp till 30 s. En elektronisk slutare är däremot ingen mekanisk anordning, men en specifik metod för att styra bildsensorn och därmed simulera en slutarfunktion – till exempel med digitala kompaktkameror.

Lämna ett svar